|
.> HEM
 .> OM OSS
.> Lekens kraft
.> SCHEMA
.> KURSUTBUD
.> BARNTEATER
.> BARNKALAS
.> EVENT
.> BILDER
.> PRESS
.> KONTAKT
.> GÄSTBOK
.> LÄNKAR >
|
Lek Ända sedan antiken har vetenskapsmän forskat kring lekens betydelse. 1776 skrev Jean Jacques Rousseau ”Émile”, en uppfostringsroman där han menar att man ska ta vara på barnens naturliga resurser. Rousseau menar att leken är barns sätt att inhämta kunskap. Han menar att pedagoger borde anpassa sig efter barnens lek i sin undervisning. Birgitta Knutsdotter Olofsson är lektor i pedagogik och psykologi och har skrivit flera böcker om lekens betydelse. Hon stödjer Rousseaus grundidéer. Skillnaden mellan Knutsdotter och andra lekforskare är att hon betonar den vuxnes betydelse för barnets lek (Hägglund, 1993). Leken finns som en förmåga hos alla barn men utvecklas olika beroende på oss vuxna och i vilken grad leken stimuleras (Knutsdotter Olofsson, 2003). Barns första steg till kreativitet och intellekt visar sig redan hos mycket små spädbarn. Genom ögonen och det mjuka jollret visar vi barnen hur leksignaler ser ut och hur de ska ta emot dem. Denna träning in i lekens värld måste vi hjälpa barnen med. Att bara leka är inte så bara. Forskare är eniga om att barn leker sig in i världen, det man lekt som barn bär man med sig som en skatt och det spelar stor roll för hur man blir som vuxen. Vad, hur mycket och när man lekt bidrar till att forma dig till den människa du blir (Andersson, 2002) Leken är viktig för barnet, den är träning in i livet. Leken är viktig för att barnet skall lära sig sociala regler och demokratiska grundvärderingar. Vuxna måste finnas med och inspirera till lek och visa vad som är accepterad lek och inte, för det vet man inte automatiskt när man är liten. Med hjälp av sagor, rollspel och dramatiseringar kan vi hjälpa barnet in i leken (Lindqvist, 1996). Lekens kraft är stark - vi drivs till att leka och lära ut lek. Att leka med barn är det bästa sättet att komma nära ett barn. I terapi med barn använder man sig av lek. I polisförhör med barn använder man sig av lek. Man kommer varandra nära och kan komma verkligheten nära då man går in i en fantasivärld tillsammans med barn. Leken öppnar våra sinnen: Man kan inte tänka tankar man inte sett eller hört och man kan inte finna lösningar som ingen har visat en (Knutsdotter Olofsson, 2003). När barn finner varandra i lek utvecklas de. De lär sig att lyssna på varandra, att samarbeta, att prata så att den andre förstår, att avgöra vad som är bra lek och inte. De tränar sin kropps möjligheter och att kontrollera den, att avgöra vilka material som är hårda och mjuka, vad som kan gå sönder och inte. Leken ger oss möjlighet att prova oss in i livet och världen. Leken är skapande och kreativ och hjälper vår hjärna att binda samman de olika hjärnhalvorna och hjälper oss bli mer kreativa i vårt intellekt. (Knutsdotter Olofsson, 2003). Att gå från lek till dramapedagogik med småbarn är inte ett långt steg. Man ser en form av drama som en strukturerad form av lek. Gabrielle Melander -2004
|
 |